Arbetsminnet

Arbetsminne

Arbetsminne är komplext system och ett samlingsnamn på vår förmåga att tolka och bearbeta information i stunden.
I skolan handlar det ofta om att lyssna in, tolka, förstå, analysera, jämföra mot tidigare inlärda erfarenheter och kunskaper, bearbeta och vidare lagra det som eleven hör och ser.
Arbetsminnet är i full gång under en stor del av vår vakna tid, från morgon tills kväll. Vi använder våra förmågor i samtal med andra, i våra tankar, när vi lyssnar och ser saker runtomkring, när vi ska lösa problem i skolan, när vi planerar vår vardag. Ja i stort sett allt vi gör så finns arbetsminnet med som en komponent.
Själva arbetsminnet är uppbyggt av flera olika delar enligt forskarna. Det handlar om perception (uppfattningsförmåga med att se och höra), själva centrala exekutiva funktionen (sambandscentralen där själva utförandet av samordningen sker), hjälpsystem (auditivt och visuellt vilket innebär korttidsminne för det som ses och hörs) samt förmågan att plocka fram inlärd automatiserad kunskap från långtidsminnet.

Ett nedsatt arbetsminne upplevs ofta som svårigheter att koncentrera sig och kan uppmärksammas i exempelvis ämnen som matematik, naturvetenskapliga ämnen och i läsning och skrivning.

Några exempel på vad arbetsminnet används till i skolan:

  • Komma ihåg vad man läst.
  • Komma ihåg instruktionen läraren sa för en minut sedan. speciellt om det är i flera led.
  • Komma ihåg saker i vardagen – var lade jag mobilen, pennan, jackan…
  • Fokusera och behålla koncentrationen i situationen.
  • Komma ihåg vad som sagts med kompisar. Vad var det vi bestämde?
  • Planera och organisera själv i sin inlärning.
  • Skriva en berättelse med ”röd tråd”.
  • Räkna matematik.
  • Plocka fram inlärda kunskaper – vad var det nu jag pluggade på?
  • Plocka fram inlärda strategier – hur var det nu jag gjorde för att göra denna uppgiften?
  • När vi blir avbrutna och ska fortsätta med uppgiften.
  • Lyssna på flera personer samtidigt.
  • Snabbt analysera vad det är som är det viktigaste i det som eleven hör eller ser.
  • Snabbt sortera in i långtidsminnet det som händer och ska kommas ihåg till senare.

Mängden information som man kan lagra och bearbeta i arbetsminnet är begränsad och det skiljer sig mellan olika situationer. Det bästa är att det går att träna upp arbetsminnets kapacitet och vet vi vad vi ska träna blir det ju bättre effekt på det hela. Det är dock mycket viktigt att inte överbelasta under träning. Systematisk träning med specifika träningsuppgifter som engagerar just den funktion som behöver tränas upp. Man blir med andra ord ofta bättre på just det man specifikt tränar. Främst tycker jag dock att det gäller att ta reda på styrkorna och kunna visa detta för eleven för att denna ska kunna utnyttja dessa optimalt.

Kompensation innebär något man gör för att försöka kringgå nedsättningar eller problematik, eller att man gör på ett annat sätt för att få det att fungera. Att ha kunskap och medvetenhet om sin kapacitet är en förutsättning för att kunna kompensera. Det är viktigt att man får hjälp till självhjälp så man känner att man kan lyckas. Man brukar skilja på intern och extern kompensation. Intern kompensation innebär att man försöker finna egna vägar runt sina problem, till exempel genom nya rutiner, strategier eller tankesätt. Detta kan med fördel tränas upp med stöd i skolan av kunnig personal. Extern kompensation innebär att man tar hjälp av yttre stöd i form av andra personer, anpassningar i miljön eller att man använder hjälpmedel.

Utreder Dyslexi och Dyskalkyli